...du med och jag med.
Visst jagar du lyckan?!
Inte så att du ligger i kamoflagekläder i närmsta buske, redo att fånga lyckan när den kommer. När den kommer, om den kommer, hur ser den ut?
Det är väll det som är problem nummer ett, att man funderar på hur lyckan ser ut. (Här blev det lite tvetydigt vad som var problem nummer ett. Var det att man funderar eller att man inte vet hur lyckan ser ut?...)
Vad är det man ska jaga, när man ändå är på jakt?
Jag tror att lyckan ser olika ut för dig och mig, men i grund och botten väldigt lika.
Eller, just nu tror jag att lycka handlar om att ha rätt balans av all kemi i hjärnan.
Vad som behövs i ditt liv för att dessa kemiska signaler ska kickas igång? Det kan nog se olika ut.
Om man har tur, vilket kanske de flesta har, så kan man kicka igång lyckokänslan på egen hand (utan att behöva fundera nämnvärt mycket) genom att göra roliga/meningsfulla/stimulerande saker. Andra behöver lite hjälp på traven. För dem spelar det ingen roll hur de fyller dagen. Lyckomotorn startar iallafall inte.
Är du i gränslandet mellan dessa kategorier kanske du är den värsta jägaren av dem alla. I gränslandet behöver du ta reda på vad du ska göra för att trycka igång lyckomaskineriet i hjärnan, så sköter sig resten själv. I gränslandet sniffar du villebråd och du vet vad du ska jaga - aktiviteter och sysselsättning som skapar tillstånd av lycka.
Så finns det självklart bonuskort i livet, som iallafall gör att man får lite vind i ryggen när man springer fram i lyckodjungeln, kärlek, hälsa och pengar.
Fast egentligen tror jag att jakten sker i blindo. Det handlar nog om att komma till ro, med sig själv och sitt eget sällskap... eller så är allt kemi, hjärnans kemi...
Nej, nu lämnar jag med varm hand över till Hanna Hellqvist och hennes program "Jakten på lycka". Hon får servera mig med de villebråd hon hittar och jag ska granska det hon serverar och se vad jag tycker om saken.
Svt 2 tisdagar klockan 21.30, om du är nyfiken liksom jag hur man kan få bästa utdelning av jakten på lycka...
tisdag 18 januari 2011
söndag 16 januari 2011
En sån´där dag...
Idag är det en sån´där dag då jag inte vill mycket mer än att titta i resekataloger.
Idag är det en sån´där dag då jag har medkännande med dem som inte rankar vintern på sin topptiolista. (regn, slask, regn....Hur kul är det?)
Idag är det en sån´där dag då jag får förståelse för "mina kids" som går med mössa hela dagarna (eller så fort de får). Det är rackarns skönt att ha den kvar på huvudet när man kommer in från regn och rusk.
Idag är en sån´där dag som bara är tråkigt grå, kall och ruggig.
Idag är det en sån´där dag då det är så mysigt att njuta av soffan, en kopp kaffe och ett efterläntat Solsidan (på Tv).
Idag är det en sån´där dag då jag har medkännande med dem som inte rankar vintern på sin topptiolista. (regn, slask, regn....Hur kul är det?)
Idag är det en sån´där dag då jag får förståelse för "mina kids" som går med mössa hela dagarna (eller så fort de får). Det är rackarns skönt att ha den kvar på huvudet när man kommer in från regn och rusk.
Idag är en sån´där dag som bara är tråkigt grå, kall och ruggig.
Idag är det en sån´där dag då det är så mysigt att njuta av soffan, en kopp kaffe och ett efterläntat Solsidan (på Tv).
seven layer dip
Det handlar om sju lager, som tillsammans blir en supersmaskig dipp till tortilla chips.
Seven layer dip!
Livliga L och händige H har ett lager med bönmix från resor gjorda på andra sidan Atlanten.
Jag och livliga L funderade länge på hur den långväga bönmixen kan ersättas av en mer lättillgänglig variant. Eller, jag tror livliga L:s önskeförslag för framtida "seven layer dip" är att ta sig över Atlanten och bunkra upp fler burkar med bönmix (och diverse annat också). Jag hänger gärna på ,men då blir det ingen bunkring av bönröror inom de närmsta fem åren.
Hur som helst så avnjöt vi vår seven layer dip igår, utan att bekymra oss nämnvärt om framtiden, till en skön filmkväll i soffan. Morgondag, tighta jeans och träning var lååångt borta.
(Receptet läses bäst nerifrån och upp.)
lager 7
riven ost, efter tycke och smak
lager 6
hackade svarta oliver
lager 5
en halv hackad lök
lager 4
2 st hackade tomater
lager 3
en avocado, skuren i små bitar
lager 2
2 dl creme fraiche, blandat med 2 msk tacokrydda
Lager 1
bönmix med jalapenjo kryddning...
Seven layer dip!
Livliga L och händige H har ett lager med bönmix från resor gjorda på andra sidan Atlanten.
Jag och livliga L funderade länge på hur den långväga bönmixen kan ersättas av en mer lättillgänglig variant. Eller, jag tror livliga L:s önskeförslag för framtida "seven layer dip" är att ta sig över Atlanten och bunkra upp fler burkar med bönmix (och diverse annat också). Jag hänger gärna på ,men då blir det ingen bunkring av bönröror inom de närmsta fem åren.
Hur som helst så avnjöt vi vår seven layer dip igår, utan att bekymra oss nämnvärt om framtiden, till en skön filmkväll i soffan. Morgondag, tighta jeans och träning var lååångt borta.
(Receptet läses bäst nerifrån och upp.)
lager 7
riven ost, efter tycke och smak
lager 6
hackade svarta oliver
lager 5
en halv hackad lök
lager 4
2 st hackade tomater
lager 3
en avocado, skuren i små bitar
lager 2
2 dl creme fraiche, blandat med 2 msk tacokrydda
Lager 1
bönmix med jalapenjo kryddning...
fredag 14 januari 2011
Tillägg i min lilla lista
Jag har aldrig varit en trogen köpare av musik.
Min sponsring av musikaffärerna skedde på den tiden då det fanns LP skivor. Då, för många år sedan, köpte jag så många skivor som barnbidraget tillät (det som var kvar när jag hade ruinerat mig på Lewis 501:or med bootcut samt inträdet till ett och annat disco och ... ).
Technotronic (med bla. "Pump up the jam"), Leyla K, Bryan Adams (Everything I do Ido it for you), Roxette, Alice Cooper, Whitesnake, Guns´n Roses, Nirvana... står nuförtiden mest och samlar damm i ett skåp. Men under sina glansdagar accompanjerade de mig när jag gjorde entree in i tonårsvärlden. Främsta uppgiften är idag att påminna om svunna tider.
För övrigt var det kassettband, egenhändigt mixade från Trackslistorna på lördagarna, som erbjöd musikupplevelse som man kunde styra över själv. (Ett tag var jag besatt av låten "When the children cry", vilket jag också gjorde när jag lyssnade på den. Jag spelade in den, enbart den, på ett 60 minuters band och satte bandet på repeat. Ehhh...Stackars omgivning som inte var lika förtjust i låten som jag.)
Idag köper jag, som sagt, inte nämnvärt mycket musik längre och jag mixar inga egna kassettband längre (Tracks finns ju inte längre). Idag är jag lite "svenssonbekväm" och tar del av mycket musik via radio och datorn. Därav var det det första som jag tänkte på när listan över mitt år skrevs ihop.
Men, som sagt var livliga L, musikalen Les Miserables var väl en musikupptäck under 2010 som är väl värd att noteras.
Just nu lyssnar jag till dess toner,
via Spotify!
Min sponsring av musikaffärerna skedde på den tiden då det fanns LP skivor. Då, för många år sedan, köpte jag så många skivor som barnbidraget tillät (det som var kvar när jag hade ruinerat mig på Lewis 501:or med bootcut samt inträdet till ett och annat disco och ... ).
Technotronic (med bla. "Pump up the jam"), Leyla K, Bryan Adams (Everything I do Ido it for you), Roxette, Alice Cooper, Whitesnake, Guns´n Roses, Nirvana... står nuförtiden mest och samlar damm i ett skåp. Men under sina glansdagar accompanjerade de mig när jag gjorde entree in i tonårsvärlden. Främsta uppgiften är idag att påminna om svunna tider.
För övrigt var det kassettband, egenhändigt mixade från Trackslistorna på lördagarna, som erbjöd musikupplevelse som man kunde styra över själv. (Ett tag var jag besatt av låten "When the children cry", vilket jag också gjorde när jag lyssnade på den. Jag spelade in den, enbart den, på ett 60 minuters band och satte bandet på repeat. Ehhh...Stackars omgivning som inte var lika förtjust i låten som jag.)
Idag köper jag, som sagt, inte nämnvärt mycket musik längre och jag mixar inga egna kassettband längre (Tracks finns ju inte längre). Idag är jag lite "svenssonbekväm" och tar del av mycket musik via radio och datorn. Därav var det det första som jag tänkte på när listan över mitt år skrevs ihop.
Men, som sagt var livliga L, musikalen Les Miserables var väl en musikupptäck under 2010 som är väl värd att noteras.
Just nu lyssnar jag till dess toner,
via Spotify!
torsdag 13 januari 2011
Det är väl bara att torka upp det!
Vi säger inte mycket i arla morgonstund, jag och lillprinsen. Att vi är mor och son märks tydligt på morgonen. Ljudet av radion är det enda som hörs när vi morgontrötta två sitter och äter frukost. Förutom sällskap av röster, så är radion är ett hjälpverktyg att hålla koll på att morgonschemats håller.
Nyheterna klockan sex, då bör vi vara i full färd att klä på oss. Jag bör ha kommit ut i köket och påbörjat frukosten. Nyheterna klockan halv sju, bör sändas i samband med att frukosten dukas av. Vi bör sitta i bilen och lyssna till sjunyheterna, annars är det bråttom bråttom.
- Men nu har de sagt det hela morgonen! uttrycker lillprinsen med ett fundersamt veck mellan ögonen.
- Vaddå?
- Att det är mycket vatten. Vad är en översvämning?
- Det är när det är så mycket vatten så att man inte ser marken. Det ser ut som att det har blivit en sjö.
- Men det är väl bara att torka upp det om det kommer in i husen.
- Fast det är så mycket vatten, så det går inte att torka upp.
- Man får väll ta skrapan då!
...
Tänk om livet vore så lätt ändå!
Nyheterna klockan sex, då bör vi vara i full färd att klä på oss. Jag bör ha kommit ut i köket och påbörjat frukosten. Nyheterna klockan halv sju, bör sändas i samband med att frukosten dukas av. Vi bör sitta i bilen och lyssna till sjunyheterna, annars är det bråttom bråttom.
- Men nu har de sagt det hela morgonen! uttrycker lillprinsen med ett fundersamt veck mellan ögonen.
- Vaddå?
- Att det är mycket vatten. Vad är en översvämning?
- Det är när det är så mycket vatten så att man inte ser marken. Det ser ut som att det har blivit en sjö.
- Men det är väl bara att torka upp det om det kommer in i husen.
- Fast det är så mycket vatten, så det går inte att torka upp.
- Man får väll ta skrapan då!
...
Tänk om livet vore så lätt ändå!
onsdag 12 januari 2011
Njutbar stund
Det blev inget idag!
Jag hade tänkt en gång om dagen, eller iallafall en gång i veckan.
Men det förstås, det är så mycket annat som ska hinnas med en vanlig vardag.
Det märks verkligen när man har varit utan, speciellt om det har blivit en vana.
Vi har ett rum på jobbet där vi har möjlighet att få en stund för oss själva, när det finns tid och lust. En kvart med tryck, kläm och durr... Varje del av kroppen blir berörd, under förutsättning att man är tydlig med hur man vill ha det.
Det är verkligen en avslappnad njutning!
Jag hade tänkt en gång om dagen, eller iallafall en gång i veckan.
Men det förstås, det är så mycket annat som ska hinnas med en vanlig vardag.
Det märks verkligen när man har varit utan, speciellt om det har blivit en vana.
Vi har ett rum på jobbet där vi har möjlighet att få en stund för oss själva, när det finns tid och lust. En kvart med tryck, kläm och durr... Varje del av kroppen blir berörd, under förutsättning att man är tydlig med hur man vill ha det.
Det är verkligen en avslappnad njutning!
 |
| Man talar om hur man vill ha det... |
 |
| ... sen är det bara att njuta. |
tisdag 11 januari 2011
Lite dispens kan man väl få?
Jag måste då och då påminna energiska E (och mig själv) att jag faktiskt är fem år äldre,med tillägg att det inte är vilka fem år som helst på skalan. Vi ligger på varsin sida om 30 strecket.
Det är inget som jag i vanliga fall är så mån om att poängtera. Men jag tänkte att det kunde ge mig lite dispens och medkänsla när jag håller på att dö under skivstångens tyngd och inte alls lika lätt och ledigt skjuter den i höjden som energiska E.
Dessutom tränar jag bara hälften så ofta... (inget försvarstal här inte).
- Du ska öka tyngden nu. Det ska bränna i musklerna. säger E med ett leende på läpparna.
- Det brääänner!!!! svarar jag, med sammanbitna tänder och högröda kinder.
- Men, jag har dubblet så tungt som du. Med din tävlingsinstinkt kan du väll inte gå med på det?
Sannerligen inte!
Tummen på en öm punkt samt insikten att min mage har expanderat okontrollerat mycket under de senaste veckorna (jag gjorde denna upptäckt när ledighetens mysisar byttes ut mot jeansens strama midjor) gjorde att jag lade på lite till...
Jag dubblade och musklerna dog!
Men det var det värt, så här efteråt.
Det är inget som jag i vanliga fall är så mån om att poängtera. Men jag tänkte att det kunde ge mig lite dispens och medkänsla när jag håller på att dö under skivstångens tyngd och inte alls lika lätt och ledigt skjuter den i höjden som energiska E.
Dessutom tränar jag bara hälften så ofta... (inget försvarstal här inte).
- Du ska öka tyngden nu. Det ska bränna i musklerna. säger E med ett leende på läpparna.
- Det brääänner!!!! svarar jag, med sammanbitna tänder och högröda kinder.
- Men, jag har dubblet så tungt som du. Med din tävlingsinstinkt kan du väll inte gå med på det?
Sannerligen inte!
Tummen på en öm punkt samt insikten att min mage har expanderat okontrollerat mycket under de senaste veckorna (jag gjorde denna upptäckt när ledighetens mysisar byttes ut mot jeansens strama midjor) gjorde att jag lade på lite till...
Jag dubblade och musklerna dog!
Men det var det värt, så här efteråt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)