Ny årstid

Augusti har utfört sin uppgift, att väcka sommarfirare ur sin ledighetsdvala.
Sakta men säkert lotsades Svensson (och Von X) in i vardagsrutiner, arbetscheman och fler timmar av mörker.

September - höstens planer är inbokade i kalendern och vardagen börjar tuffa igång på riktigt. För egen del så är det ett riktigt hösttecken när ordinarie träningsscheman sätts i verket.
Tre dagar in i årets första höstmånad skulle höstens träningsprogram invigas. Jag inledde min träning med det otroligt pulshöjande och konditionskrävande passet Yoga 1. Jag kan väl erkänna att ettan i Yoga 1 inte betyder avancerad nivå. Snarare motsatsen, men fullt tillräckligt för mig. Riktigt härligt avslappnande.
Ordet ringrostig låter snällt om jag ska beskriva mina utveklingsmöjligheter. Totalt igenrostad är en tydligare beskrivning av utgångspunkten. Lika rörlig som ett kassaskåp, stel som en ostrechad hockeyspelare och med ett knä som låter som en stenkross så är utvecklingspotentialen enorm.
Men det ska nog gå att få ordning på det här maskineriet också.

Sjögull

Under sensommarens varmaste dag gjordes en storstädning av mojje och moppas båtplats.
Under sommarens frånvaro av båt blomstrade närvaron av sjögull. Aj, aj, aj....
Dagens uppgift var att eliminera denna gröna sjöbädd. Efter plumsning av städpersonal (det var inte lilleman) och en plumsning av lie så blev slutet gott, allting gott. Städpersonal och lie kom upp på land, båtplatsen är fin och gofika serverades i sensommarsol.

Rötmånad...

Under några veckor har ljuvliga matlagningsdofter inte varit ensamma i köket på Slottsgatan.
En viss unken lukt har beblandat sig med kökets mer angenäma dofter.
- Rötmånad! har jag tänkt och kastat halvtomma soppåsar var och varannan dag, utan nämnvärd framgång.
- Instängt! har varit min övertygelse när jag har kommit hem efter att ha varit hemifrån. Varpå jag har ställt dörren på vid gavel och stilla undrat hur jag ska lösa lukten i vinter.
- Skitigt! var den senaste förklaringen i mitt desperata försök att lokalisera luktens grund.
Torsdagsstädning skrevs in i veckoschemat. Det var ett lyckat drag! Inte utifrån att det var skitigt i hörnen (vilket vi lämnar osagt i sitt vara eller icke vara) utan utifrån att doftens källa lokaliserades. Av misstag råkade vi välta den lilla leksaksspisen. På den lilla spisen stod en liten kastrull. I den lilla kastrullen gömde sig den stora lukten.
Lilleman hade för flera veckor sedan lekt kock, fått lite torr pasta och vanligt vatten. Flera veckor senare visade sig den torra pastan inte vara lika torr och vattnet inte lika vanligt. Det luktade som om herr och fru magsjukebacill hade varit på besök.
"Lite" rengörningsmedel fick jobba hårt. En stund senare kunde ljuvlig matdoft ensamt fylla kökets rum.

Maxat

många inlägg det har blivit på sista tiden, eller inte.
Jag förtog mig en stund i somras då jag ibland gjorde flera inlägg på en och samma dag. Jag trodde kanske att jag kunde leva på de inläggen nu när augustidimman börjar rulla in om kvällarna och vardagsstafetten har startat.

Var befinner jag mig då, när jag uppenbarligen inte är här på bloggen?
Tja, jag och John Blund dejtar rätt hårt srax efter Bolibompa. Trevlig prick som får mig att slappna av när intryck och uttryck blir många.
Före Bolibompa har jag däremot maxat min prestation på diverse sätt. Jag har upptäckt att jag är en jäkel på att läsa instruktioner från IKEA (brukar annars skumläsa och monter lite på vinst och förlust) och skruva med stjärnmejsel, jag har gjort min åsikt hörd och verbaliserat erfarenheter från 12 år av livets skola. Jag har med iver och nyfikenhet lyssnat till föreläsare och kollegor. Jag har fikat så att tänderna har blivit alldeles gula av kaffe och socker och jag har skrattat så att varenda en av tidigare nämnda har blottats för hela omvälden ...

Tre veckor av förberedelse och nu är verksamheten igång!

Omtanke

I går kväll ringde telefonen och i andra änden fanns lilleman. Han var så ivrig att jag knappt kunde höra vad han sa. Efter några omfrågningar, från mig, kunde jag uttolka att jag skulle slå på barnkanalen,
-... för mamma där sjunger dom "nossa nossa" som du blir glad av. Du tycker ju om den så mycket så jag ville ringa till dig så du fick höra den.
Jodå, där på scenen står en kör och sjunger "Ai se eu te pego!". På grund av missar i telefonkommunikationen hann jag bara lyssna till slutklämmen på låten.
Men det var helt ok, för omtanken från lilleman gjorde mig lycklig resten av kvällen.

Förälskelse i sensommartid

Vi blev presenterade för varandra förra veckan.
Jag hade sett BJ tidigare men tyckte då att det verkade vara en sliskig typ. Hade ingen större önskan om att ge det en chans till närmare bekantskap.
Men så hände det! Över en kopp Java fick jag upp ögonen för Ben J. Jag skulle nog kunna kalla det för en blixtförälskelse.
Vi har träffats lite varje dag sedan dess. Ikväll myser vi tillsammans till lite sommartv och regn som smattrar på rutan.

Sista morgonen...

som jag, en helt vanlig vardag, får vakna när jag vill.
Sista morgonen väljer jag att slå upp mina blå innan klockan ens har slagit halv sju. Hur tänkte jag nu?

Sista semesterdagen har något ödesmättat över sig.
Det är sista dagen, innan allvaret rullar in i dagsschemat.
Vad gör man denna sista dag, där man själv har alla möjligheter att styra upp en obokad agenda?

Först ska jag vara en hängiven fotbollssupporter när lilleman har fotbollsskola. Därefter står agendan fri...