söndag 29 juli 2012

Havrekakor

Kära pappa har hjälpt mig med bilen (skruva hyllor, måla en tavelram...) i sommar. Ett sätt att tacka honom, för ovärderlig hjälp, är att bjuda på farmor B:s havrekakor, eller russinkakor som de kallas i dagligt tal.
Jag tror sannerligen att de hamnar på  "topp tio" i listan över småkakor, hos min far. Det vill inte säga lite i en kakexperts värld. Min pappa skulle nog kunna kallas för kakexpert, skolad från barnsben av bagarmästarinnan "farmor" Britta.

3 dl havregryn
1,5 dl socker
1,5 dl mjöl
1,5 dl russin
1 tsk bikarbonat
150 gram smör

Blanda de torra ingredienserna.
Nyp i rumsvarmt smör.
Forma runda bollar.
Grädda i nedre delen av ugnen på cirka 200 grader i ungefär 8 minuter.

Jag piffade till degen med 100 gram choklad, hälften vit och hälften mörk.
Vi får se om det faller käre far i smaken för han är en kräsen expert som förespråkar traditionellt orginalrecept, iallafall om det är från gamla farmor B.


"Vår" kantarellbacke


To do lista

en oplanerad lördag mitt i sommaren

* vakna till en dag utan agenda,
av lantliga ljud som en galande tupp i fjärran och jamande katt som vill ut.
(Det låter inte så mysigt men det är det, ibland, när det inträffar då och då och skönhetssömnen är avverkad och klar)
* Släppa ut katten och få fortsätta att vakna genom att krypa ner under täcket och dela morgonen med brisen från trädkronorna utanför fönstret, solstrålar som leker i gardin och spännande läsning i god bok
* lååång frukoststund med dagsfärsk tidning
* oplanerade loppisfynd, bestående av totalt onödiga med glädjande inköp så som ett par skinnskor, två små nycklar och en miljövänlig, batterifri gammal vit våg.
* pyssel och syssel, från gamla och nya recept (farmors inlagda gurka, ett måste i kylen och hemmagjord mojo...)
* dela några minuter med Tor - åska, åh vad jag älskar åska!
* när dagen är slut, vaggas till sömns av strilande regn för att om några timmar återigen vakna till en oplanerad dag.

Härlig "to do" lista med total frihet att fylla på med vad man vill och vad dagen erbjuder.

torsdag 26 juli 2012

Knyta skosnören

Lilleman ska börja förskoleklass till hösten.
Med förskoleklass följer visst och sånt som hör till skolan och
färdigheter som man bör ha förkovrat sig när man tar första stapplande stegen in i livets nästa fas.

- Vi måste träna på att knyta skosnören! utbrister jag plötsligt under middagen.

Lilleman tittar på mig med en rynka mellan ögonen.
Jag försöker läsa hans tankar, eller iallafall klura ut vad rynkan står för.
Hittills har vi levt i kardborrbandens förlovade land. Men jag inser att ju äldre lilleman blir desto färre blir utbuden av snygga skor med kardborrband. Om nu kardborrband någonsin har hamnat under etiketten "snyggt". Prakiskt möjligtvis, men snyggt?

- Ja, knyta skorna med skosnöre, du vet... försöker jag förtydliga mitt tidigare snilleblixtuttalande.
- Men mamma, kan inte du knyta skor? undrar lilleman med höjda ögonbryn.

onsdag 25 juli 2012

Inom textilbranschen,

 

 

har jag troligtvis ingen framtid.
Med ibland, då och då, har jag ett litet projekt här hemma. Just nu har jag sex kuddfodral som ska få dragkedja, en korg med kläder att laga samt denna planerade nyproduktion. Just idag kan läsa min ritning/beskrivning men frågan är om jag kan det imorgon?



Juliaresan- en resa som kan rädda liv!

Sommarnatt!

Ljust mörker, mjuk tystnad med stilla ljud från en stad som vilar, ljum bris som fläktar mot min kind när jag plockar lite på uteplatsen. Livet kändes, just då där i sommarnatten, så oproblematiskt, så härligt, så skönt.
En puss på lillemans kind när han somnade in nära nära. Lycklig över att han finns i mitt liv.
Mysa ner i min säng, läsa lite bloggar innan sömnen skulle vagga in mig i drömmarnas värld.

Igår natt somnade jag med tårar på kind.
Nästa gång kan det vara du eller jag.








Vi förlorade vår vän Julia i kampen mot cancer.
Den resa vi tvingades genomlida tillsammans med Julia vill vi inte att flera ska behöva gå igenom.
Vi vill inte att fler ska förlora sin bästa vän.
Därför startade vi Juliaresan - en resa som kan rädda liv!

Besök vår hemsida http://www.juliaresan.se

Besök även http://www.barncancerfonden.se/13871 för att enkelt skänka pengar med mobil eller kontokort!
Ni kan även smsa JULIA25 (för 25 kr), JULIA50 (för 50 kr) eller JULIA100 (för 100 kr) till 72072. Alla pengar går oavkortat till Barncancerfonden!


Om ni inte kan se filmen från mobilen, klicka på denna länk:
http://juliaresan.se/filmen/

måndag 23 juli 2012

Ett regnställ i rött

Min lilleman har, trots sin unga ålder, ibland väldigt stereotypa åsikter om vad som är killigt och tjejigt kring vad man tycker om att göra och vilka färger man tycker om. Ibland utmanar jag hans världsbild genom att plocka fram saker och situationer i ett försök att han ska ifrågasätta sin uppfattning.
Nu var inte det röda regnstället ett sådant tillfälle, även om det kunde ha blivit så.

När jag (och hans fader) köpte det röda regnstället fanns tanken och farhågan att lilleman själv kunde "falla offer" för kompisars stereotypa omvärld. Men efter en gedigen ransakan av hans vardag, stämningar och relationer så var jag övertygad om att han troligtvis endast skulle få jobbigt med sin egen uppfattning om vad som var tjejigt och killigt. I värsta fall så fick vi väl ge bort regnstället till någon annan.
Nu blev reaktionen positiv, för rött är en cool färg (ifall du inte visste det redan).
Det var med iver som han vill använda det röda regnstället, både hemma och på förskolan.

- Ett rött regnställ. Vad coolt! Nu kan jag leka brandman.