onsdag 31 augusti 2011

tjej med talang


"Nu du Bamsen, nu ska du få se på sus", sa Lotta, men längre hann hon inte förrän
det bar av med henne. Hon susade iväg fortare och värre än både Jonas och Mia-Maria,
ja, maken till sus hade ingen sett på Bråkmakargatan.
"Bromsa", skrek Lotta, "bromsa!"
Men cykeln kunde inte bromsa, och det kunde inte Lotta heller. Nerför backen rök Lotta
och cykeln och Bamsen, så att det visslade om det, ja den Bamsen fick verkligen se på sus.



Andäktigt lyssnade min lilleman när jag med inlevelse läste om Lotta och hennes äventyr med att lära sig cykla. Två gånger, inom en 12 timmars period, fick jag läsa sagan.
Jag undrar om han identifierade sig med Lotta. (Inte för att han har susat nerför vare sig för Bråkmakargatan eller någon annan gata, tack och lov.) Med 5 jordsnurr i bagaget, en innerlig önskan efter att kunna cykla och en lite vurpa här och där, förenas likheterna mellan dem båda.
Däremot var han mycket oförstående för Lottas lilla stöld, eller ska man säga lån, av tant Bergs cykel.
- Så kan man väll inte göra! Varför gör hon så? utbrast lilleman (tack och lov för den inställningen), för att sedan bli andaktsfullt tyst igen.

Själv måste jag säga att Lotta har en grym balans när hon avancerar från trehjuling till damcykel, klarar en hel backe och kraschar först i en rosenbuske längre ner. Tjejen är en begåvning om det var första försöket.

måndag 29 augusti 2011

Anti age

Tänk att man kan bli så lycklig för en fjuttig liten fråga!
En fråga som dessutom var resultatet efter en stunds granskning och eftertanke. Det vore oartigt att börja le fånigt, de gör bara sitt jobb. Men inom mig värmer fnittret och mingiporna rycker okontrollerat. Frågan gjorde min dag och min helg, vid båda tillfällena. Speciellt eftersom jag bara har hört den en gång tidigare (som en julklapp) sedan min 20:e fördelsedag. En vänlig själ talade då om för mig att vid jul ställer de frågan till alla, att det hör till vid jultid.

Nu, mer än ett decenium senare, kommer frågan två gånger, inom en kort tid.
Länge leve hoodtröjor, baggyjeans, converseskor och lagom rufsigt utsläppt hår. Det kallar jag antiage!



Får jag be om din legetimation?



lördag 27 augusti 2011

Rik på klöver

  

är inte min börs men
däremot denna sommaräng.

Mitt eget lilla paradis i juli.

Ljum vind smekte min kind,
bjöd på ljuvlig sommardoft, 
ett fyrverkeri av färg.
En underbart vacker
del av sommaren i Svea rike.

fredag 26 augusti 2011

Shopping...

Känga
ur Ellos

 
áhkká
ur Ellos
  







... suget satte in när katalogen vrålade ut 50% rabatt.
Snål eller ekonomisk, jag bryr mig inte om vilket. Jag handlar gärna med 50% lägre pris.
(Själv kallar jag det ekonomisk.)

Nu är varorna levererade och jag är x-antal hundralappar fattigare. Men jag behövde faktiskt lite uppgradering inför vintern.
Vuxenpoäng på att jag inte har en aning om det är moderiktigt eller inte. Jag hade orden "bekväm" och "varm" som motto för min inhandling. ...och "vitt". Den färgen ger mig inga vuxenpoäng. Min kära moder, som oftast är vuxnare än mig, ruskar bara på huvudet åt mitt val av färg. Kamouflage kära mamma, kamouflage. Passar fin fint när jag ska leka i snödrivor.

torsdag 25 augusti 2011

ombytlig





Ännu ett kort till höstens samling!
Jag är klippkortens förlovade och tackar som ödmjukast för att de finns.
De ger mig friheten att välja och vraka bland aktiviteter -
vad jag vill, när jag vill och så länge klippkortet räcker.

Ombytlig?
Javisst! Ibland så stämmer jag in i frasen "ombyte förnöjer".

lördag 20 augusti 2011

Pensionärsbloggare

det är vad jag är!
Så vitt jag har förstått så är man berättigad den benämningen
när blogginläggens frekvens är med flera än två dagars mellanrum.
Att uppfylla pensionärsbegreppets ordinarie betydlese har jag några år kvar till. Jag samlar vuxenpoäng och pensionssparar så att det bara visslar om det, för att vara redo för dagen P.
Den här veckan har jag varit allt annat än pensionär utifrån vad dagarna har fyllts med. Min kreativa ådra har övergått från sommarens bilsskapande till att skapa en kreativ utformning av kommande läsår. Det är s..tkul, speciellt när alla project ros i hamn och blev så som man tänkte och ville.
Men som sagt, nu har jag gått in i livsperioden "somna klockan tidigt på fredagskvällen, i soffan framför TV:n".

Som krydda på veckan, grädde moset, pricken över i:et, har jag och lilleman varit tacksamma för att vi bor i Sverige då vi har varit en sväng i Svea rikes vårdapparat. Inget allvarligt, men en liten koll från både Folktandvård och kirurg var ändå på så plats.

söndag 14 augusti 2011

Städa, städa, städa,städa - Bugs



Nog för att det har varit (och fortfarande är) sommar och de finns omkring, men de får gärna hålla sig så långt bort från mig som det bara går. Sommarens tre värsta är;
1, fästingar.
Jag föraktar dessa små liv som faktiskt sätter skräck i mig på grund av att de är vandrande smittohärdar. Tack vare dessa små parasiter har jag begränsat min rörelse yta till kort nyklippt gräs, utan lummiga träd.
2, Latmasken.
Kommentarer är överflödiga. Den tuggar välmående i sig av mig och det finns en hel del att tugga på. Sorgligt!
3, en otippad nykomling – mjölbagge.
Äckligt, äckligt, äckligt…

Stolt som aldrig förr över mig själv så lyckades jag hantera situationen utan att hamna i panik. Lugnt och systematiskt genomförde jag sommarens städning nummer 4. Slänga, slänga, slänga säckvis, skura, gnugga, tvätta... Sponsra Kamprad genom att köpa burkar för att grundligt stänga in allt, ALLT, som finns i skåpet.

fredag 12 augusti 2011

Pedagogisk utmaning

- Mamma, vart tar bajskorven vägen när jag spolar?
- Ehhh....

- Mamma, var tar rymden slut?
- ... Det man inte...

- Mamma, hur blir el till el?
- (tystnad)....(tänka, tänka tänka...)

Helt plötsligt blev jag ganska tyst. (Min mindre aktiverade talförmåga kan ockå bero på att klockan var 06:12 på morgonen).

Antingen har jag väl aldrig funderat på dessa frågor med ett brinnande intresse, därmed inte heller sökt svaren, eller så trodde jag att jag visste svaren men upptäckte helt plötsligt att jag inte kunde någonting.  Febrilt försökte jag lägga mitt teoretiska kunnande på en pedagogisk nivå a la femåring. Vilket uppenbarligen var där jag befann mig i mina kunskaper också. Uppdatering är nödvändig.

onsdag 10 augusti 2011

Hösttecken





Just nu håller jag på att samla hösttecken.
Det främsta tecknet av dem alla är väl att måndagen var startskottet på ett nytt läsår/jobbår.
Smygstarten kom egentligen veckan innan, då min kropp och hjärna vägrade sova längre än till halv sju. Klarvaken och snuvad på en veckas sovmorgon. Snopet!
Andra hösttecknet var att förra veckan kantades av, detta halvårs första, förkylning. Den (förkylningen) kom som ett brev på posten efter att jag hade legat i Hjälmarens vatten i mer än 1,5 timma. Vad hjälper det att vattnet var 24 grader varmt? Det gillade uppenbarligen både jag och bacillerna.

Idag har jag fört tre nya tecken på min lista. Dagsregn och äppellyktor.
I och för sig så tänker jag snarare på klarblå himmel, sprakande löv och rykande varm andedräkt mot kylig luft vid första tanken på höst. Så därför är väl dagsregn med på listan, lite på undantag. Äpplen däremot, det är höst och tända ljus är höst.
Äpplen som dessutom fick ödet att bli ljuslyktor, istället för äppelpaj, är bonuspoäng till höstlistan.




tisdag 9 augusti 2011

Abstinens

Varma sommardagar, en lätt vätskebrist och konstant kisade med ögon ger huvudvärk!

Det var min övertygelse då jag gömde mig i skuggan, bakom mina stora mörka solglasögon, pimplades vatten i mängd.
Med lite ontprat med min kära moder blottade hon kärnan till mina krämpor.
Kaffe, eller bristen på denna ädla dryck!
När semestern infann sig tappade jag min kaffe rutin. Från kaffetår som serverades flera gånger om dagen sattes min kropp på kaffesvält från semesterdag nummer ett. Endast ett par gågner i veckan erbjöds koffein. Klart den protesterade!

Nu är jag tillbaka i vardagen. Rutiner, struktur och inte minst regelbundet intag av denna ädla svarta koffeindryck.

måndag 8 augusti 2011

Sovmorgon

är nu ett minne blott.




I morse skrällde larmet igång med musik (jag blir på dåligt humör av enbart larmsignal) klockan 05.02.
Dessa två minuter är grymt värdefulla i arla morgonstund. Det känns faktiskt värre att gå upp klockan 05.00 än klockan 05.02.
Första morgonen är egentligen inte så hemsk att vakna och komma ur sängen. Det blir värre i november när det är så mörkt att man inte märker om man har ögonen öppna eller stängda. Då är det illa lätt att somna om.

söndag 7 augusti 2011








Sommarsol
kommer att värma mitt minne
när mörkret tar över
minut för minut.

En känsla
som berört varje sinne
finns kvar
även när ledighet ser sitt slut.


lördag 6 augusti 2011

Glasögonens vara eller icke vara.

 

– Mamma, är det en sådan bio när man ska ha glasögon? undrade lilleman med förväntan i rösten.
– ? ... , Jag har alltid glasögon på bio. Blev svaret innan jag kom på vad han menade.

Jag måste erkänna att jag inte var på samma tankebana som lilleman. Jag hade glömt bort att de gamla TV piraterna från svunnen barndom hade återerövrat filmens värld. Inte som figurer utan med de attribut som man skulle beskåda dem. När TV piraterna äntrade rutan så skulle man sätta på sig ett par ruskigt obekväma glasögon i papp, där det var rött framför ena ögat och grönt framför det andra ögat. 2010 har tydligen 3D glasögonen  fått renässans. I och med att jag inte riktigt hade greppat utvecklingen av hur bio ska upplevas så blev svaret, till Lillemans stora besvikelse

- Nej. Det är bara mamma som ska ha glasögon.

För att inte låta egoistisk så krävs det en liten förklaring.  Jag har glasögon för att se bättre på långt håll. Ordination och rekommendation är att använda dem vid bilkörning, bio och vid andra tillfällen då jag spana in saker som är längre bort än fem meter.

Idag är det dags igen, för bio med 3D glasögon. Jag tänkte att jag skulle vara med i matchen och hämtade därför ut biobiljetter som ger inträde till bio med 3D. Glatt berättade jag för lilleman att nu minsann…

- Mamma, måste jag ha glasögonen på mig.
- Nej, mamma kan ha det.

fredag 5 augusti 2011

En av mina laster



 


är inte att fastna framför lösgodiset när jag handlar.
Nej, jag styr kosan mot tidningshyllan. 
Jag förstår egentligen inte varför jag köper ännu en bak- och mattidning. Jag kan bada i alla mina kokböcker och recept.

Men jag älskar dem!
De sätter guldkant på min tillvaro. Att fördriva tiden med dem, både på teoretisk och praktisk nivå, ger mig både avkoppling och inspiration.



onsdag 3 augusti 2011

Urtidsmänniskan inom mig

Urtidsmänniskan bor fortfarande inom mig. Adrenalinet kickar igång varenda cell. Musklerna spänns, nära nog till kramp. Blicken flackar. Farorna lurar bakom varje hörn. Jag griper krampaktigt tag om redskapen i mina händer, redo för attack eller flykt. Jag känner mig som ett villebråd fast jag lurpassar som den jägare jag är. Det handlar om överlevnad, om att komma helskinnad ur det som väntas. Att komma hem med ära och heder av att ha slutfört uppdraget. Luften luktar attack, anfall och kamp. Överlevnad!

... rätt fil, fel fil, högerregel, cyklister, fotgängare, enkelriktat, förvirrad Astrid (GPS rösten som ska guida mig), medtrafikanter som hade blinkers som tillval i beställningsformuläret...
Att köra bil i en storstad ger mig en fysisk uppenbarelse av urtidsmänniskans jakt på savann och stäpp.

Jag kommer nog aldrig bli riktigt bekväm med att köra bil i en storstad.

måndag 1 augusti 2011

Fotbollslekis




Tidigare under sommaren ställde jag frågan till lilleman om han ville gå på fotbollslekis.
- Nej tack mamma!
Nyfiken som jag är var jag bara tvungen att ta reda på varför. Lilleman motiverade sitt ställningstagande med
- Då måste jag springa hela tiden och får inte vila.
Jag övertygade honom om att han nog skulle få vila.

I morse var det en spänd liten kille som satt i bilen ut till arenan. Knäpptyst och sammanbiten.
- Jag koncentrerar mig för att spela fotboll! Blev svaret jag fick när jag lite nyfiket frågade hur det var.

Två timmar senare, två timmar av spring och lek, en egen fotboll, vattenflaska och t-shirt och mellanmål, var det en lycklig och genomsvettig liten kille som stolt tog sin boll under armen för att åka hem till välförtjänt vila. Fåordig om dagen blev sammanfattningen att ”det var bra”.
Han hade sprungit hela tiden, förutom vid stunder av kort vila då det var vätskepåfyllning mellan lekarna.