Jag har trott på tvåsamheten förr, jag trodde på den igen ända tills
lilla söta Hippe förvandlades till en hormonstinn liten mördarmaskin. Hoppe
skulle ut ur hennes bur, död eller levande. Vi räddade Hoppe, mer levande än
död. Hippe och Hoppe fick separera. I stundens hetta och allvar, när vi insåg
att Hoppe gott och väll kunde ha dött av syrrans aggressivitet eller av en
hjärtattack så planerade lilleman livet efter Hippe och Hoppe.
Då vill han en
katt, eller åtminstone en fågel eller en hund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar