Ligger här i soffan och känner mig lite miserabel. Alltså inte miserabel utan bara miserabel.
Tårna är kalla och vägrar, totalvägrar, bli varma. Sängen står för långt bort för att vara ett tillgängligt utflyktsmål. Tv:s hetaste program är "Antikrundan". Näsan rinner...
och nu ska jag byta fokus!
(...tänker...)
(...fortfarande...)
.... Jag har haft en mycket intressant dag i vår hufvudstad!
Jag har fått förmånen att axla rollen som informatör/utbildare (eller vad man nu ska kalla det) för nyheter som ska genomföras i mitt yrke. Mycket intressant!
Bonus på dagen var gott fika (det är en tillåten vardagssynd när man är på konferens-att få njuta av smarrigt fika flera gånger på en och samma dag. Kostmetoden/inriktningen heter "bara njuuuut"), smaskig lunch och trevligt sällskap.
En sväng till hufvudstaden är aldrig fel. En lite utflykt sådär mitt i veckan. Nice!
Dagen avslutades här, i soffan, med repris och visdomsord från Hannas program "Jakten på lyckan".
Dessa karameller ska jag ta med mig in i drömmarnas värld- Först ska jag värma mina motstridiga tio tår i en varm dusch.
torsdag 10 februari 2011
tisdag 8 februari 2011
Några få ord...
Under rubriken "Om du gillar denna blogg kanske du även gillar..",
på bloggtoppen, låg "Känd som Paow" på min sida.
Jag blev nyfiken vad tjejen skriver om, hon som har en av Svea rikes största bloggar. Nyfiket klickade jag mig vidare och möttes av ovanstående inlägg.
Ja, hon är en tonåring! Nej, jag är inte detsamma.
Jag förväntas vara en medelålders kvinna som möter livet på ett moget sätt.
Därför tänker jag inte gå in på någon djupanalys varför jag fastnade för ovanstående rader. Det kanske räcker med att säga att jag älskar små kloka ord om livet. Några rader som säger mycket.
måndag 7 februari 2011
Triss i damer
Kalaset blev inställt,
liksom leveransen av en försenad fördelsedagspresent och
skidorna blev inte luftade i helgen, som planerat.
Gumman tö ger mig lite skidpanik! Jag vill gärna åka några vändor till, innan hon städar bort det mesta av vinter och curlar för vårens gudinna. Eller rättare sagt så vill jag att lillemannen ska få åka några vändor till i sitt skidset som jultomten levererade.
Men, vi fick besök, återigen av en oinbjuden gäst. Eller man kanske ska skriva i plural när det handlar om dessa mikroskopsmå fenomen. Den här bacillen/viruset bjöd på konkurrens till vilket värmeverk som helst. Lillemannen blev likt en kamin med förhöjda temperaturer i kroppen, rinnande näsa och hosta. Tja, inte rolig men inte lika avskyvärd som herr och fru magbacill.
Så helgen spenderades i stillhet och lugn. Vi valde att sällskapa med tre damer från sagorna. Vi tog del av deras värld med hjälp av böcker, film och ljudbok. Mysigt, mysigt...
Så var jag "tvungen" att rita lite.
En av damerna var ju min barndomsfavorit. Jag var ett fan, ett besatt fan som slukade böcker, film och spel kring denna lilla dam. Jag klädde ut mig till henne på maskerader och jag hade till och med en lite sydd docka, föreställande henne, som jag hade fått av en kompis mamma.
Undrar var hon är nu, dockan alltså? (Mamman och kompisen har jag hyfsad koll på!)
liksom leveransen av en försenad fördelsedagspresent och
skidorna blev inte luftade i helgen, som planerat.
Gumman tö ger mig lite skidpanik! Jag vill gärna åka några vändor till, innan hon städar bort det mesta av vinter och curlar för vårens gudinna. Eller rättare sagt så vill jag att lillemannen ska få åka några vändor till i sitt skidset som jultomten levererade.
Men, vi fick besök, återigen av en oinbjuden gäst. Eller man kanske ska skriva i plural när det handlar om dessa mikroskopsmå fenomen. Den här bacillen/viruset bjöd på konkurrens till vilket värmeverk som helst. Lillemannen blev likt en kamin med förhöjda temperaturer i kroppen, rinnande näsa och hosta. Tja, inte rolig men inte lika avskyvärd som herr och fru magbacill.
Så helgen spenderades i stillhet och lugn. Vi valde att sällskapa med tre damer från sagorna. Vi tog del av deras värld med hjälp av böcker, film och ljudbok. Mysigt, mysigt...
Så var jag "tvungen" att rita lite.
En av damerna var ju min barndomsfavorit. Jag var ett fan, ett besatt fan som slukade böcker, film och spel kring denna lilla dam. Jag klädde ut mig till henne på maskerader och jag hade till och med en lite sydd docka, föreställande henne, som jag hade fått av en kompis mamma.
Undrar var hon är nu, dockan alltså? (Mamman och kompisen har jag hyfsad koll på!)
lördag 5 februari 2011
Frånvaro av tacos
kanske gör fredagsmyset lite mindre mysigt,
men jag var nöjd ändå.
Faktorer som (för mig) kan göra livet mysigt under den sista dagen på arbetsveckan är
men jag var nöjd ändå.
Faktorer som (för mig) kan göra livet mysigt under den sista dagen på arbetsveckan är
- att avsluta en bra dag på jobbet med ett leende, medans det fortfarande råder dagsljus över mitt område på jorden
- att få hämta en glad lillprins, som i och för sig inte vill gå hem (han har haft en bra dag!) men gör det ändå med ett leende på läpparna
- att komma hem till ett nystädat hem (Denna punkt var inte en del av gårdagens verklighet....)
- att tillsammans göra fredagsfika och avnjuta densamma med tända ljus (dagsljuset har vid denna tidpunkt övergått till skymning)
- att lyssna på saga tillsammans i soffan, under tydliga direktiv från lillprinsen att "vi ska lyssna, inte sova och att vi ska lyssna med öppna ögon." (Jag förstår inte vad han syftar på???)
- (denna punkt är främst lillprinsens) att äta hamburgare (hemmagjorda) och pommes framför tv:n
- att avsluta dagen och påbörja helgen med en saga
- att nytvättade och väldoftande somna in och sova tills vi vaknar, av oss själva (utan snooze...)
torsdag 3 februari 2011
onsdag 2 februari 2011
första uppdraget är utfört
Jag och livliga L
har fått förtroendet att ta över efter energiska E,
har fått förtroendet att ta över efter energiska E,
som skribenter till en pysselsida i tidningen
Nu är första uppdraget inskickat.
Temat blev "Gott och fint i köket".
tisdag 1 februari 2011
Hur svårt kan det vara?
Dahhhh....
Jag har gjort det en gång. Uppenbarligen hade jag ingen större koll på hur jag gjorde, för hur svårt kan det vara?
Jag trodde att jag skulle få skriva under på att det var enkelt. Men icke! Men flera timmar senare hade jag gjort det, igen. Det gick, tillslut.
Jag har hört att jag är envis, men efter att ha försökt en andra gång inser jag att envis bara är förnamnet.
Ge upp? Aldrig! ALDRIG!
Ju mer motgång jag möter, ju mer växlar jag upp, både i irritation och övertygelse att det ska gå. Jag antar att det är en styrka, men även en svaghet.
Efteråt satt jag med hjärtklappning och med ett lyckat resultat.
Nej, jag har inte gjort något revolutionerande. Jag har inte gjort något saliggörande.
Jag har startat en blogg till. En blogg "till de stora barnen".
Tänkte att jag skulle vara en del av 2011. Jag tänkte använda mig av dagens verktyg och medier i min undervisning. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå, men det är väl den egna fantasin som sätter gränserna, eller rättare sagt bristen på fantasi.
Så titta gärna in på
Jag har gjort det en gång. Uppenbarligen hade jag ingen större koll på hur jag gjorde, för hur svårt kan det vara?
Jag trodde att jag skulle få skriva under på att det var enkelt. Men icke! Men flera timmar senare hade jag gjort det, igen. Det gick, tillslut.
Jag har hört att jag är envis, men efter att ha försökt en andra gång inser jag att envis bara är förnamnet.
Ge upp? Aldrig! ALDRIG!
Ju mer motgång jag möter, ju mer växlar jag upp, både i irritation och övertygelse att det ska gå. Jag antar att det är en styrka, men även en svaghet.
Efteråt satt jag med hjärtklappning och med ett lyckat resultat.
Nej, jag har inte gjort något revolutionerande. Jag har inte gjort något saliggörande.
Jag har startat en blogg till. En blogg "till de stora barnen".
Tänkte att jag skulle vara en del av 2011. Jag tänkte använda mig av dagens verktyg och medier i min undervisning. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå, men det är väl den egna fantasin som sätter gränserna, eller rättare sagt bristen på fantasi.
Så titta gärna in på
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)