Lycka

- Jag är så glad att det är jul! säger lilleman och hoppar fram över regnfuktiga plattor.
- Det är ingen snö men det är jul ändå, eller hur! fortsätter han med klingande röst.
Han är lycklig över stämningen, som uppenbarligen redan har nått fram till honom. (Jag antar att julskyltning och luciaträning på förskolan har gjort sitt.) Jag är lycklig av att höra honom sprudla och spritta av glädje. Känner igen den bubbliga, pirriga förväntan som fanns inom mig också, innan jag klev över vuxenstrecket.

- Det är advent. Julen kommer lite senare. försöker jag förklara för lilleman.
Detta för att eliminera en eventuell besvikelse över att inte tomten står vid ytterdörren imorgon kväll. Lilleman har nämligen just undrat var granen är och var vi ska ställa den. Han verkade inte notera mitt uttalande, utan skuttade glatt vidare längs gången upp till förådet. Advent eller jul, det spelar ingen större roll i lillemans värld. Det är stämningen som är det härliga.

Idag njöt vi sannerligen av stämningen. Ur cd-spelaren ljöd julmusik, bord och skåp pyntades med ljusstakar, fönstren fick lysas upp av adventsstjärnor, glöggmuggar på köksbänk och  ljus, ljus och ännu mera ljus placerades ut lite varstans i vårt lilla hem. Gardiner och dukar var redan fixade, sedan en vecka tillbaka (vuxenpoäng på det).

Kvällen avslutades i soffan med varm glögg och en saga, för lilleman. Själv ska jag fortsätta kvällen i två timmar till med att jobba, jobba, jobba....