söndag 17 april 2011

Fickla finns med, men inte trött!




En av de största kärleksförklaringarna som man kan få,
av en lite krabat på 4-5 år, är en muntlig inbjudan till kalas.

Resultat,
muntligt  hade vi lika många inbjudningar som vi har kvadrat i vår lägenhet...
Vi reducerade antalet verkställda kärleksförklaringar till 5.
Lika många kompisar på kalas som antalet ljus i tårtan.

En av de största kärleksförklaringarna som man kan få av mig,
som mamma,
är att få göra verklighet av sina kalasinbjudningar.

I lördags förvandlades vår lilla lägenhet till piratskola
där kalasglada barn fick lära sig piratfärdigheter, lösa uppdrag,
smaska kolhydrater och fett och tillslut
leta efter skatten.

Det blev tyst och tomt när alla gick hem!
Kalaset hade följt planerna och jag kände mig nöjd och tillfreds,
med en stor förhoppning om att lilleman kände likadant.
Han såg ut som jag, glad och en smula avslagen.
För att stilla min nyfikenhet  frågade jag lilleman
om han var nöjd sitt kalas och all lek med sina kompisar.
Till svar fick jag
- Nej, jag är inte trött! Mamma, jag vill att du leker med mig!

Finns inte ordet trött med i barns vokabulär?
En kopp kaffe, så var det dags att inviga de spel och leksaker,
som levererats tre timmar tidigare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar