Uppföljaren till Freaky Friday

Vid lördagens frukost tittade lilleman upp på mig med stora allvarliga ögon.
Men förmanande röst fick jag dagens ultimatum.

- Nu när mormor kommer så får du inte vara sådär arg!
- Tycker du att jag är arg mot mormor? undrade jag lite förläget.
- Ja! Man ska vara snäll mot sin mamma!
...

Outch!
Dubbelpoäng till lilleman!
Det sved!

Både att jag (tyvärr) anses vara ett riktigt surkart av min son och
att jag dessutom anses vara otrevlig mot min mamma.
Därtill kan man börja fundera vem som har passerat 18 års strecket och därmed anses vara vuxen? Är det lilleman eller jag som förväntas uppfostra/coacha/handleda in i social vett och etikett?

Är jag "smartare" än en förskoleklassare?