Det är inte självupplevt,
men mina smilband börjar rycka så smått så därför delar jag med mig av en kollegas (fiktiv eller verklig, någonstans i Svea rike) vardag (?)....
Trånga stövlar...
Oscar ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på sig sina stövlar innan han skall gå ut. De är jättebesvärliga att ta på och fröken måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen stövlarna sitter på så säger Oscar:
- De sitter på fel fot!
Fröken tror inte sina ögon när hon konstaterar att det är som Oscar säger, stövlarna sitter faktiskt fel. Hon drar som en dåre för att ta av dem och börjar om med en superansträngning för att sätta på dem igen. Till slut är de på plats.
Då säger Oscar:
- Det är inte mina stövlar!
Fröken andas djupt och lägger locket på känslorna, för att inte fräsa åt lilla Oscar som tittar på henne med fiskblick.
- Ok, säger hon, vi tar av dem då!
Hon sätter igång med samma träning som tidigare. När hon är klar frågar hon
- Varför sa du inte tidigare att det inte var dina stövlar?
Oscar svarar då:
- Det är inte mina stövlar, det är brorsans, men mamma vill att jag skall ha dem!
Fröken börjar gråta (nästan), men mycket behärskat, fast bestämt sätter hon på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter hon upp Oscar, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
- Jag la dom i stövlarna .................
tisdag 13 september 2011
söndag 11 september 2011
Snusk-lubba
Killen i kassalinjen såg lite generat frågande ut när livliga L ljudligt, i skratt, utbrustit
- Snuskklubba? Ska du köpa en snuskklubba?
Jag tittade misstänktsamt på min klubba och tyckte inte alls att den såg speciellt snuskig ut, om man inte ogillar lakrits förstås.
- Snus-klubba! Den heter Snusklubba, annars hade det väl stavats med två k. upplyser killen i kassalinjen oss om.
Han såg att det uppenbarligen roade oss damer, framför honom, att köpa lite snuskigt lördagsgott.
- Fast den kan ju också kallas för snusk-lubba, om nu snusket ska vara med. fortsatte han.
Snusklubba låter i och för sig ganska snuskigt, snuskklubba eller snusk-lubba vet jag inte riktigt...
Hur som helst så fick jag min lakritsklubba, den snuskigaste klubban på länge.
- Snuskklubba? Ska du köpa en snuskklubba?
Jag tittade misstänktsamt på min klubba och tyckte inte alls att den såg speciellt snuskig ut, om man inte ogillar lakrits förstås.
- Snus-klubba! Den heter Snusklubba, annars hade det väl stavats med två k. upplyser killen i kassalinjen oss om.
Han såg att det uppenbarligen roade oss damer, framför honom, att köpa lite snuskigt lördagsgott.
- Fast den kan ju också kallas för snusk-lubba, om nu snusket ska vara med. fortsatte han.
Snusklubba låter i och för sig ganska snuskigt, snuskklubba eller snusk-lubba vet jag inte riktigt...
Hur som helst så fick jag min lakritsklubba, den snuskigaste klubban på länge.
lördag 10 september 2011
Bortskämd
osnuten snorunge! (Nej jag är faktiskt helt snorfri, för tillfället.) Men det där med bortskämd kan jag inte blunda för, hur gärna jag än vill.
Jag har fått äran att bli bjuden på bröllop. Det är sannerligen ärofyllt och roligt, men det svider en hel del i plånboken. "Hensparty", kläder efter dresskod och bröllopspresent, det kostar på att ha roligt och vara fin.
Min kära moder känner nog av mina små våndor och vill gärna att jag ska känna mig fin. Det är väl sant som hon säger att känslan av fin kommer innefrån och att kläder är en hjälp på vägen. Hon vet nog också om att jag och min garderob inte är bästa vänner just nu. För att vara helt ärlig så pågår det just nu ett krig mellan mig och kläderna i min garderob.
Mamma är medlaren i detta krig och skickar mms med tips på klänningar som skulle kunna fungera. Själv har jag tyckt att ett nyköp är helt onödigt eftersom jag hade tänkt att vinna kriget mot kläderna i min garderob.
- Ska vi åka och titta på klänning? smög min kära moder fram när jag fredagstrött anlände till mitt ledighetsresidens på landet.
- Nu?
- ja, de stänger snart. Bara titta!
- Men jag hade tänkt att ha min gröna klä....
- Var det den som du hade på avslutningen?
Mer än så behövdes inte sägas. I faslig fart satte vi oss för att titta/shoppa. Jag insåg själv att den lilla gröna var bästa alternativet, men att den fortfarande inte var bra.
En stund senare var jag en klänning rikare och min kära moder några kronor fattigare (understatement).
Men rackarns vad fin den är!
Förbaskat vad bortskämd och tacksam jag är!
Det blir nästan minuspoäng på vuxenkontot!
Jag har fått äran att bli bjuden på bröllop. Det är sannerligen ärofyllt och roligt, men det svider en hel del i plånboken. "Hensparty", kläder efter dresskod och bröllopspresent, det kostar på att ha roligt och vara fin.
Min kära moder känner nog av mina små våndor och vill gärna att jag ska känna mig fin. Det är väl sant som hon säger att känslan av fin kommer innefrån och att kläder är en hjälp på vägen. Hon vet nog också om att jag och min garderob inte är bästa vänner just nu. För att vara helt ärlig så pågår det just nu ett krig mellan mig och kläderna i min garderob.
Mamma är medlaren i detta krig och skickar mms med tips på klänningar som skulle kunna fungera. Själv har jag tyckt att ett nyköp är helt onödigt eftersom jag hade tänkt att vinna kriget mot kläderna i min garderob.
- Ska vi åka och titta på klänning? smög min kära moder fram när jag fredagstrött anlände till mitt ledighetsresidens på landet.
- Nu?
- ja, de stänger snart. Bara titta!
- Men jag hade tänkt att ha min gröna klä....
- Var det den som du hade på avslutningen?
Mer än så behövdes inte sägas. I faslig fart satte vi oss för att titta/shoppa. Jag insåg själv att den lilla gröna var bästa alternativet, men att den fortfarande inte var bra.
En stund senare var jag en klänning rikare och min kära moder några kronor fattigare (understatement).
Men rackarns vad fin den är!
Förbaskat vad bortskämd och tacksam jag är!
Det blir nästan minuspoäng på vuxenkontot!
fredag 9 september 2011
Hemlis
Jag vågar knappt tänka tanken på vad jag har gjort. Inte ett ord kommer över mina läppar.
Men jag kan väl skriva ner det i största hemlighet.
Jag har slösat, jag har spenderat, jag har shoppat, jag har fallit för lusta och ha begär...
Jag skäms över mina spenderarfasoner och
jag är såååå glad över att jag tog steget.
Jag är i väntans tider över en liten leverans, inte från storken utan från posten.
Can´t wait!!!!!
Men jag kan väl skriva ner det i största hemlighet.
Jag har slösat, jag har spenderat, jag har shoppat, jag har fallit för lusta och ha begär...
Jag skäms över mina spenderarfasoner och
jag är såååå glad över att jag tog steget.
Jag är i väntans tider över en liten leverans, inte från storken utan från posten.
Can´t wait!!!!!
onsdag 7 september 2011
Carl Larsson a la 2011
Den finns nog i de flesta svenska hem. Den används av butikers fönsterskyltning. Den finns att beskåda nästintill överallt i Svea rikes avlånga land. Hemma, på vår gata i stan, är inget undantag.
Den första inhandlades i svettiga former hösten 2010
Innan jag ens har kommit till start slår de fysiska symptomen till.
Pulsen höjs, stirrblicken kopplas in och det känns som ett kommande maratonlopp. Perferiseendet och shoppingandan måste jag ha glömt hemma, för jag plöjer fram målmedveten och fokuserad. Genvägarna är faktiskt genvägar och inte senvägar.
- Snart kommer vi till barnavdelningen och vi ska bara gå igenom och förbi. Vi ska inte stanna!
Lillemannen sitter snällt på vagnen. Fartvinden viner runt öronen. Han hinner nog inte ens reagera när vi svischar förbi mjukdjur och bilbanor. Jag hör något om fika, men jag ser inte ens disken med godsaker. Det står 100 tusen människor i vägen.
Vi ägnar tillslut lika lång tid i kön till kassan, som hela resan till varuhuset och den snabba shoppingen i detsamma. Allt för att, liksom alla andra svenska hushåll, kunna förgylla hemmet med en hylla som går under namnet Expedit.
(Skrivet efter den traumatiska upplevelsen för ett år sedan.)
Dagens shopping gick i ett helt annat tempo. En tidig eftermiddag, en helt vanlig onsdag, då är inte trängseln så stor. Jag hade gärna velat tagit en fika sittandes men lilleman ville bara ha en glass på stående fot utanför kassorna. Genvägarna användes även idag, men inte pågrund av någon brådska. Lilleman och jag stannade vid flertalet tillfällen för att bara undersöka och leka med uppställda leksaker, tävla i "hoppa längst" vid utlagda måttband och diskutera fina saker. En riktigt gemytlig shoppingtur på IKEA.
tisdag 6 september 2011
Positiva tankar vs ...
![]() |
Vilka tankar väljer du att träna på? |
Jag är duktig på att tala om för andra hur de ska tänka, om sig själva. Jag är mindre bra på att praktisera det för egen del. Men det har blivit bättre!!!
Vi skulle göra en varsin blomma, vilken som. Prästkrage, viol eller någon skapad i fantsin, det spelade ingen större roll. Den skulle ha kronblad, för i dessa kronblad skulle en kort reflektion om sig själv skrivas. Fem punkter hade valts ut, för att lära känna sig själv och varandra utifrån positiv anda.
- En kort liten beskrivning om sig själv,
- några rader om vad man var bra på,
- lite information om vad man gärna gör på fritiden,
- några funderingar vad man gillade med sitt jobb (skolan) och
- lite framtidsvisioner om något som man vill bli bättre på.
Inte blomman i sig (även om några direkt strök blommor som favoritmotiv) utan det där med att berätta om sig själv i positiva ordalag. Inte fråga kompisen om hans eller hennes uppfattning, utan skriva sin egen.
- Man kan väl inte skryta om sig själv?
- Jo, det kan du. Du kan tala om för dig själv om vad du är bra på.
Jag tror vi ska göra blommor fram till jul. (Vilka rackarns snygga väggar vi kommer att ha när snön lägger sig över skog och slätt. En hel blomsteräng!)
Vi behöver träna på att tänka bra om oss själva, vem man är, vad man är bra på och vad man kan prestera.
För vi kom fram till (utifrån tidigare samtal) att det som man gör ofta, det är det som man blir bra på.
måndag 5 september 2011
- Boka ett datum!...
är svaret på hur man ska gå tillväga!
Ett ganska enkelt "recept" på en ganska svår fråga.
- Men, guuuuu va snygg du e! Du e så veltrenad och smaaal. (Stockholmska) Hur...?
Jorrå, den här bruden är lika hållkäftensnygg som damen som gifte sig tidigare i somras. Jag har fått förklaringen varför jag inte ser likadan ut. Jag har inget bröllopsdatum inbokat (där jag deltar i bröllopet som huvudperson och inte som gäst). Ett inbokat datum för när man ska vandra altargången fram, eller någon annan stig, verkar få var och en att bli så där hållkäftensnygg som man bara kan drömma om.
Undra om jag ska boka ett datum först, eller om jag ska vänta in prins charming?
Ett ganska enkelt "recept" på en ganska svår fråga.
- Men, guuuuu va snygg du e! Du e så veltrenad och smaaal. (Stockholmska) Hur...?
Jorrå, den här bruden är lika hållkäftensnygg som damen som gifte sig tidigare i somras. Jag har fått förklaringen varför jag inte ser likadan ut. Jag har inget bröllopsdatum inbokat (där jag deltar i bröllopet som huvudperson och inte som gäst). Ett inbokat datum för när man ska vandra altargången fram, eller någon annan stig, verkar få var och en att bli så där hållkäftensnygg som man bara kan drömma om.
Undra om jag ska boka ett datum först, eller om jag ska vänta in prins charming?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
