Fortfarande iskalla tår...

men ändå är jag lycklig över att vintern är tillbaka.
Finns det någon mer där ute i Svea rikes avlång land som får pirr i magen och lyckoklump i bröstet över att snön faller nedåt i samma takt som minusgraderna?
Jag älskar denna årstid när den visar sig från sin vackra sida.
... inbäddad, ljus, mjuk, stilla, lugn, tyst, gnistrande...


Jag har bara ett problem att lösa, om nu mina fötter ska dela vinters glädje med mig.
Jag utsatte dem för tropisk värme för några veckor sedan, då de fick tillbringa en heldag instängda och isolerade i mina vinterstövlar. Vid frisläppningen på kvällen spred sig en odör i rummet som liknade allt annat än godis. Jag insåg att det var mina fångar och deras isoleringscell som inte mådde så bra.

Stövlarna är nu på akutintag i badrummet för luktsanering och mina två små, som gör att jag står stadigt på jorden, får frysa i ett par mindre illaluktande fotbeklädnader. Så får de nog ha det, tills det värmande vintriga paret är gasfria.

Fast, lite kalla fötter kan jag leva med när det är så vackert som det är utanför fönstret.