Ibland sprider sig ett extra litet leende över ansiktet. Till exempel när man med stolthet kan sträcka lite extra på ryggraden, när känslan av att ha lyckats sprider sig runt i hela kroppen.
Ett av dessa tillfällen är när jag går in genom ytterdörren hemma och specifikt när jag går in i lillemans rum.
Med en plånbok kassa lika skral som vilken kommunbudget som helst,
på en plats som innebär en kreativ begränsning (innebörden av att bo i en hyresrätt) så
har jag ändå lyckats skapa ett hem som allt som oftast känns som " hemma".
En liten kick till mitt "äntligen hemma ego" var dagens TV - program av "Äntligen hemma". Karin Mannerstål hade flera inredningstips och detaljer som jag satt och bockade av på avprickningslistan över vad som finns i lillemans rum.
Leksakslådsetiketter - check, långt skrivbord - Check (även om det är inom en snar framtid så är det klart i planeringsstadiet), lådhyllor för utställningslego - check, hänganordning för bilder, kritor... - check...
(Lite bilder skulle sitta fint till det här inlägget... Jag får väl ta och göra en liten utställning av mitt och lillemans hem.)
Hej min favorit lärare genom tiderna!
SvaraRaderaHur har du det?
kommer du ihåg att jag tyckte om att rita när jag var liten?:) jag kom att tänka på dig idag när jag tog tag i pennan och insåg att det fortfarande var roligt!
jag ville bara skicka en hälsning till dig och säga att du är sjukt duktig på det du gör och uttrycka dig både i skrift och bild! ha det bra! kramar sandra
Åhhh, jag bugar, bockar och tackar för hälsning och hela kommentaren! Kul att du hittade hit.
SvaraRaderaJorrå, jag minns att du tyckte om att rita och att du var duktig på allt du tog dig för. ;)
Fortsätt så!
från mig, kram tillbaka till dig