Barnvakt

I tre dagar har jag och lillemannen varit barnvakter.

Idag är det sista dagen som matte- och husseansvaret ligger på våra axlar. Egentligen inget betungande ansvar. Lillemannens uppgift har varit att busa, leka och skoja. En uppgift som han har tagit på största allvar. Man kan undra vem som har underhållit vem? Både lilleman och lillkissen verkar ha varit överdoserade på allehanda energidrycker. (Klockan 0.58 på natten har lillkissen definitivt gått på energidrycken "Monster".)

Hon låter inte så mycket, hon syns inte heller (för man hinner inte se henne) under bussessionerna. Hon känns däremot, med fartfläkten som viner kring benen när hon springer förbi och när hon helt plötslig, efter ett jätteskutt, sitter fastnålad i vaden.

Lilleman hörs! Han har nog skrattat konstant under deras lekstunder. Åh vad jag älskar att lyssna till hans klingande, kluckande barnskratt. Jag har själv börjat fnissa av bara farten.

Jag vet inte om det är något att eftersträva, men han har skrattat så mycket att han har ramlat ur fåtöljen.

Vi har lov att göra utflykter och lämna kisseungen 4 timmar i sträck /dag. En välbehövlig paus för både lilleman och lillkissen. Dagens paus infinner sig snart då det vankas fika hos faster.