Mulen, likt molnen ovan

Det är inte ofta jag vaknar upp, misströstad av regn mot rutan. Jag brukar snarare få ett myspirr i magen när regndropparna smattrar mot fönsterbläcket. Men inte i måndags och inte idag. 
Jag uppskattar inte dess sällskap när jag ska på årets utomhusteater i skog och mark. Förra året missade jag den årliga teatern och årets chans såg uta att ackompanjeras av dagsregn. (Som tur var fanns det inga biljetter kvar till regnet. solen blev en följeslagare, mot alla odds.)

Idag tänkte jag slå hål på rutinen "slö söndag", (jag har haft söndag "twentyfour seven"  i fyra veckor snart) och ta en joggingrunda. Det är ett dåligt argument att stanna inne på grund av regn, jag vet,  men detta var hällregn. Nej, det var HÄLLREGN!
Men jag får väl anamma klyschan "Det handlar inte om hur man har det, utan om hur man tar det", planera om, välja att njuta av regnet mot rutan och göra något annat.

...Baka bullar!